top of page

FAQ Spekulanter

FAQ2.jpg

På denna sida kan du som spekulant ta del av svar på vanliga frågor som spekulanter haft genom åren. 

Om du har ytterligare frågor eller vill få utförligare information om hur det är att bo i vår förening kan du läsa på dessa sidor eller kontakta styrelsen: 

  • En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening, som har till uppgift att tillvarata medlemmarnas ekonomiska intressen genom upplåtelse av hus. Detta sker mot vederlag utan begränsningar i tiden. Vid köp av bostadsrätt köper du dig således rätten att bo i ditt hus och så länge som du som medlem betalar dina avgifter och sköter andra åligganden, har du ett starkt besittningsskydd. Som medlem är du också delägare i samtliga fastigheter och de markytor som ägs av föreningen.​

    Alla delägare tillhör föreningens stämma vars uppgift är att vara föreningens beslutande organ. Varje år tillsätter föreningsstämman en styrelse som är föreningens verkställande organ. De ansvarar för den löpande förvaltningen, ekonomi, det tekniska underhållet av fastigheten, samt att verkställa beslut. Föreningsstämman ger styrelsen rätt att besluta i alla frågor där inte lag och stadgar ger stämman beslutanderätt.

    Ansvaret för framtida underhåll och reparationer delas av föreningen och bostadsrättshavare. Själva ansvarsfördelningen har föreningens medlemmar i förväg kommit överens om via stadgarna. Den avgift som medlemmen betalar täcker föreningens gemensamma kostnader för drift, underhåll och lån och avgiften säkerställer således byggnadens skick och ekonomi.

  • Enligt föreningens stadgar ska bostadsrättshavaren på egen bekostnad hålla bostadsrättens inre, från tätskikt och framåt, i gott skick. Detsamma gäller tillhörande utrymmen och marken som ingår i bostadsrätten. Bostadsrättshavaren ansvarar även för alla installationer och tillbyggnader i och utanför bostadsrätten som installerats av denne eller av tidigare innehavare av bostadsrätten.

    Bostadsrättshavaren ansvarar dock inte för värmeanläggningen och ventilationen eftersom föreningen ansvarar för detta. Som bostadsrättshavare kan man dock behöva sköta underhåll av viss utrustning som föreningen ansvarar för, detta rör till exempel rensning av hängrännor, rengöring av friskluftsventiler och filter i frånluftsvärmepumpen.

    Observera att det behöver ansökas om internt bygglov hos föreningen vid renovering av våtrum eller om åtgärder i övriga rum innebär en förändring av vatten, avlopp, el och ventilation eller ingrepp i bärande konstruktion och fasad. Detsamma gäller vid tillbyggnader utanför bostadsrätten.

    Läs mer om bostadsrättshavarens fullständiga ansvar samt regler kring underhåll på sidorna:

  • Föreningen ansvarar för huset stomme, avlopp, värmeanläggning (frånluftvärmepump och radiatorsystem), fasad, tak, utsida av ytterdörrar och fönster, med mera. Föreningen ansvarar även för underhåll och skötsel av gemensamma utrymmen och byggnader. Det åligger föreningen att betala in lagstadgade skatter och avgifter till myndigheter samt avgifter till externa parter.

    För fullständig information om föreningens underhållsansvar, läs mer på sidan:

  • Som medlem i en bostadsrättsförening (BRF) äger man en andel i föreningen som äger fastigheten med tillhörande byggnader. Som medlem betalar man en avgift till föreningen för att täcka föreningens gemensamma kostnader för fastighetens drift, underhåll och lån. Avgiften är inte bara en kostnad för medlemmen utan i avgiften ingår gemensamma faciliteter och utrymmen, försäkringar, områdesskötsel, olika avgifter och skatter till externa parter, samt kostnader för underhåll av fastighetens yttre skick, värmeanläggning och ventilation med mera. Föreningen står även för att underhållsarbetet utförs genom att till exempel anlita externa parter. Som medlem och boende i en bostadsrättsförening behöver man således inte stå för varken kostnad, tid eller arbetskostnad när värmepannan går sönder, när taket behöver bytas eller huset behöver målas. Dessa kostnader står föreningen för, vilket är en trygghet för alla boende i föreningen och avgiften får medlemmarna således tillbaka som ett mervärde.

    Avgiften kan vid första anblick ses som en dyr månadskostnad, men med tanke på vad som ingår i avgiften så kommer man betydligt billigare undan än om man äger en villa då man som husägare behöver bekosta allt detta själv, både i form av avgifter till externa parter, materialkostnad, tid och eventuell arbetskostnad.

  • Som boende i vår förening har du ett antal faciliteter m.m. som ingår i din avgift:​

    • Fiber via Gästabudstaden indraget i alla bostadsrätter

    • 1 Gbit (1000 Mbit) internet från Bahnhof inkluderat i månadsavgiften

    • Digital-TV från Sappa (upphör från och med 1 december 2026, därefter bekostas TV-lösning av boende)

    • Sophämtning

    • Vatten och avlopp

    • Fastighetsskatt

    • Bostadsrättstilläggsförsäkring

    • Fastighetsförsäkring

    • Olycksfallsförsäkring vid arbete åt föreningen

    • Ekonomisk förvaltning

    • Avgift till vägföreningen

    • Underhåll och byte av värmeanläggning

    • Underhåll av fasad, tak, ytterdörrar och utsida av fönster

    • Fastighetsskötsel

    • Miljörum med källsorteringskärl

    • Trädgårdscontainer

    • Lån av föreningens gräsklippare, trädgårdsredskap och byggställning för trapp

    • Två gästparkeringar med 20 platser (10 platser per parkering)

    • Två cykelrum

    • Två lekparker

    • Fotbollsplan

    • Grönområden

    • Äppelträd

    Läs mer om om våra faciliteter på denna sida:

  • Enligt senaste årsredovisningen för år 2025 är föreningens skuldsättning per kvm boyta 5 822 kr. Föreningen amorterar per kvartal, men informationen om belåningsgraden uppdateras en gång per år efter varje årsredovisning är slutförd. Föreningen har god ekonomi med betyget A enligt allabrf (beskattningsår 2024).

    Föreningen har gjort plusresultat de senaste åren. En del av vinsten reserveras i fond för yttre underhåll. För mer information se årsredovisingen. 

  • För den som har elbil och vill kunna ladda den i egen carport har möjlighet att installera en laddbox för elbil; man behöver dock ansöka om internt bygglov innan installation. Reglerna för installation av laddbox skiljer sig dock åt beroende på om man bor i bostadsrätt med intilliggande carport eller har sin carport i en carportlänga. För carport i carportlänga behöver man också installera en elmätare eftersom elen i dessa carportar debiteras föreningen och förbrukningen av el från laddboxen behöver således vidarefaktureras medlemmen. 

    Gäster som vill ladda sina elbilar på gästparkeringen har i nuläget inte möjlighet till detta eftersom föreningen ännu inte har några offentliga laddstolpar för elbil. Det pågår dock ett projekt inom styrelsen att eventuellt installera några offentliga laddstolpar på gästparkeringen. Detta är dock ännu inte beslutat om.

  • Ja, som bostadsrättshavare får man renovera insidan av sin bostadsrätt. Enligt föreningens stadgar är det bostadrättshavaren som, på egen bekostnad, ansvarar för att hålla bostadsrättens inre i gott skick och därför är underhåll av bostadsrätten nödvändig för att uppfylla sitt underhållsansvar. Bostadsrättshavaren ansvarar för bostadsrättens inre skick från tätskikt och framåt, förutom värmeanläggningen och ventilation som föreningen ansvarar för.

    Grundregeln är att man som bostadrättshavare får renovera alla rum i sin bostadsrätt utan föreningens godkännande så länge renoveringen inte innebär ingrepp i bärande konstruktion (t.ex. rivning av väggar), samt ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, vatten, ventilation och el. Vid en sådan förändring behöver man som bostadsrättshavare ansöka om internt bygglov hos styrelsen, detta avser således även renovering av våtrum.

    Förändringar och renoveringar ska alltid utföras på ett fackmannamässigt sätt.

  • Ja, som bostadsrättshavare får man renovera alla våtrum eftersom det är bostadsrättshavaren själv som ansvarar för bostadsrättens inre skick från tätskikt och framåt. Men eftersom renovering av våtrum även innefattar ingrepp på utrustning som föreningen ansvarar för så som stommen, avlopp, trycksatta vattenledningar och radiatorkrets, behöver man ansöka om internt bygglov. Detta för att föreningen ska kunna säkerställa att renoveringen följer gällande branschregler så försäkringarna är giltiga.

    Förändringar och renoveringar i våtrum ska alltid utföras fackmannamässigt av behörig entreprenör. 

    Observera att vid våtrumsrenovering som inte är en påföljd av vattenskada står man som bostadsrättshavare för hela kostnaden av renoveringen, det vill säga även sådant som föreningen normalt ansvarar för vid skada.

  • Ja, som bostadsrättshavare får man renovera sitt kök utan godkännande av styrelsen, så länge det inte innebär förändring av vatten, avlopp, el och ventilation eller ingrepp i bärande konstruktion. I praktiken innebär detta att så länge man inte flyttar avlopp, ventilation, vatten- och elledningar eller gör ingrepp i bärande väggar så behövs inget internt bygglov och man kan renovera sitt kök som man önskar.

  • För att riva innerväggar i bostadsrätten behöver man göra en intern bygglovsansökan hos föreningen. Detta för att styrelsen ska kunna säkerställa att man inte river en vägg som är bärande för husets konstruktion eller som innehåller elledningar.

    Man behöver däremot inte ansöka om internt bygglov vid bygge av nya innerväggar, så länge de inte gör åverkan på utrustning som föreningen ansvarar för.

  • Som bostadsrättshavare har man möjlighet att bygga byggnader på den tomt som tillhör bostadsrätten, så som extra förråd, bastu, friggebod, växthus med mera. Men sådana åtgärder kräver alltid internt bygglov från styrelsen och i vissa fall även kommunalt bygglov eller kommunal bygganmälan.

    Det är bostadsrättshavaren som på egen bekostnad ansvarar för underhåll av tillbyggnader som upplåtits av denne själv eller tidigare bostadsrättshavare.

  • Föreningen äger marken, således även tomten som tillhör bostadsrätten. Men som bostadsrättshavare ska man, enligt stadgarna, på egen bekostnad hålla marken runt sin bostadsrätt i gott skick. Detsamma gäller tillhörande buskage, med mera.

    Som bostadsrättshavare får man även på egen bekostnad plantera buskar, fruktträd eller andra planteringar.

    Bostadrättshavare har även möjlighet att sätta upp häck och staket runt sin tillhörande tomt, samt växthus eller andra tillbyggnader, men för sådana åtgärder finns speciella regler och vissa åtgärder kan även kräva internt bygglov och ibland även kommunalt bygglov eller bygganmälan.

  • Ja, som bostadrättshavare får man bygga altan, men det kan kräva internt bygglov och i vissa fall även kommunalt bygglov. Som grundregel behöver man inte ansöka om internt bygglov om man bygger en altan som inte gör angrepp på husets grund eller fasad och om byggkonstruktionen inte kräver kommunalt bygglov. Så fort man fäster sin altan i väggen/stommen eller om byggnadskonstruktionen kräver kommunalt bygglov behöver man göra en intern bygglovsansökan hos styrelsen. 

    Det är bostadsrättshavaren som på egen bekostnad ansvarar för underhåll av altan som upplåtits av denne själv eller tidigare bostadsrättshavare.

  • Ja, som bostadsrättshavare får man i regel bygga ett växthus på den tomt som tillhör den egna bostadsrätten, men internt bygglov från styrelsen krävs innan bygget påbörjas. I vissa fall kan även ett kommunalt bygglov eller bygganmälan krävas.

    Det är bostadsrättshavaren som på egen bekostnad ansvarar för underhåll av växthus som upplåtits av denne själv eller tidigare bostadsrättshavare.

  • Ja, man får ha odlingslådor på sin tomt utan godkännande av föreningen. Det är dock bostadsrättshavaren själv som ansvarar för skötseln av dessa odlingslådor.

  • Ja, som bostadsrättshavare får man plantera en häck runt sitt hus och en sådan åtgärd kräver inte internt bygglov, men det kan vara vissa faktorer som man behöver ta hänsyn till enligt kommunala regler samt föreningens ordningsregler, bland annat kommunens regler om trafiksäkerhet, godkännande av grannen med mera.

  • För att bygga staket runt sin tomtgräns behöver man ansöka om internt bygglov hos styrelsen.Man behöver även ha godkännande av sina angränsande grannar. Ibland kan bygge av staket kräva kommunalt bygglov, vilket utreds av styrelsen i varje enskilt fall.

    Om man vill byta ett befintligt staket behöver man inte ansöka om internt bygglov hos föreningen så länge det nya staketet följer de kommunala byggreglerna. Det är dock bra om man får godkännande av sina närmsta grannar innan man byter sitt staket eftersom det kan råda delade meningar om staketets estetik.

  • Ja, som bostadsrättshavare får man anlägga plattor på den del av tomten som tillhör den egna bostadsrätten. Du behöver inte godkännande av föreningen för att göra detta.

  • För upplåtande av bastu gäller samma regler som övriga tillbyggnader, man behöver således ansöka om internt bygglov hos styrelsen. Om det även behövs kommunalt bygglov varierar från fall till fall och är beroende av olika faktorer. Styrelsen utreder om kommunalt bygglov eller bygganmälan krävs i varje enskilt fall. 

    Observera att man som bostadsrättshavare på egen bekostnad ansvarar för underhåll av bastun som upplåtits av denne eller tidigare bostadsrättshavare.

  • Ja, man får ha en bubbelpool eller badtunna i sin trädgård utan internt bygglov om den placeras på marken. Det finns dock undantag beroende placering av badtunnan, till exempel om den grävs ner i marken eller om den är vedeldad kan det krävas marklov, bygglov eller bygganmälan från kommunen.

    Det är bostadsrättshavaren som på egen bekostnad ansvarar för underhåll av bubbelpool som upplåtits av denne själv eller tidigare bostadsrättshavare.

  • Som bostadrättshavare har man möjlighet att installera solceller på sitt bostadsrättstak, men en sådan åtgärd kräver alltid internt bygglov hos föreningen eftersom föreningen ansvarar för husets tak på alla byggnader som föreningen upplåtit.

    Bostadsrättshavaren ansvarar på egen bekostnad för service och underhåll av anordningen oavsett om det är denne eller tidigare bostadsrättshavare som installerat solcellerna. Det kan även krävas att bostadrättshavaren demonterar anordningen om det krävs för att föreningen ska sköta underhåll av taket.

  • Alla bostadsrätter med intilliggande carport har plats för upp till tre bilar på uppfarten. Bostadsrätter med carport i länga har en plats i carport. Utöver detta finns 20 stycken gästplatser som även kan nyttjas av boende i mån av plats. Observera att gästparkeringen främst är till för gäster, varför mån av plats behöver respekteras. 

    Observera att detta i första hand är en gästparkering och boende får enbart stå där i mån av plats. Det råder parkeringsförbud längs gator och föreningens andra områden, så om parkeringen är full av boendes bilar har dina gäster ingenstans att parkera.

bottom of page